ickiz

Nu menar jag inte att jag är inteligens befriad...
Men dom allra lättaste saker kan vara super svårt för mig, visserligen har det mycket med mina diagnoser att göra men långt ifrån allt!
Många gånger får jag höra att "Men shit kan du inte det?? Det lärde man sig ju i grundskolan det hör till ren allmänbildning. Allmänbildning hah! Shit vad jag hatar det där ordet, vem bestämmer vad som är allmänbildning?? Kanske borde jag veta det också tss. Jag skyller ändå det mesta på skolan och dess förhållanden.
Jag var grymt mobbad från första dagen jag kom tills jag började gymnasiet.
Många gånger i låg och mellan stadiet var jag ledsen och ville inte gå till skolan, vanligaste orsaken var mobbning.
Jag ville lära mig nya saker och jag kan med handen på hjärtat säga att jag älskade att vara i skolan! Inte för att träffa skolkamrater som ni säkert redan listat ut jag hade få av utan för att lära mig..
Men hur lätt är det att lära sig något och koncentrera sig på vad läran säger när du blir grovt mobbad och slagen i skolan? Ofta var lärarna inga helgon heller, vilket gör mig så förbannad.
Jag minns tydligt en episod då jag precis börjat mellanstadiet och kom till en helt ny klass/skola där högstadie eleverna fanns. Klassen splittrades men det gjorde mig inte något då det ändå alltid var problem för mig att passa in med mina "kamrater". Jag hade vart vän med ett par tjehjer och vi gjorde allt ihop, så länge det gick efter deras pipa vilket jag har väldigt svårt för då jag är ledar typen och vill bestämma =D Any how, vi hade blivit osams och "tvillingarna" som vi kallade dom som var mina bästisar hittade på olika rykten om mig och spred ut bland dom andra som genast bestämde sig för att avsky mig.

Det gick så långt att högstadie elever blandade sig i.
Dom jagade mig över hela skolgården och jag sprang som en skrämd kanin. Jag hade inget gjort... Jag hade bara ett synhandikapp och vägrade göra som alla andra och för det var jag ful, äcklig och dum.
Det skulle jag ha spö för, tyckte dom.
Jag sprang in till lärar rummet till min lärare som jag fortfarande kan namnet på och hyser stort agg mot efter alla dessa år Inga-Lill Höstner, den hemska bitchen! En såndär tant med på tok för mycket parfym, glasögon, lockigt tant hår och stoora runda röda klippsörhängen! :s
Tårarna sprutade och hjärtat dunkade och det stod ett helt gäng utanför lärar rummet och väntade på mig.
(Elever hade ej tillträde till lärar rummet) Jag förklarade snyftande vad som hänt men hon tänkte inte hjälpa mig, hon sa bara till mig strängt att jag mycket väl visste att här inne fick jag inte vara och motade ut mig från lärar rummet där jag möttes av mina mobbare som spottade en snor loska rätt i ansiktet på mig, hon såg det men sa ingenting. Högastdie barn väntade på mig egter mina sista lektioner för dagen och när jag var påväg hem höll dom upp mig mot ett bollplank och jag fick örfilar och slag i magen, glåporden regnade över mig "din jävla chelapa, fan va ul du e. Det gick så långt att en lärare fick följa mig hem ett par gånger.



Lärarna vägrade hjälpa mig och ingen lyssnade på min stackars mamma som följde mig till skolan och pratade med föräldrar, lärare, klassen och rektor. Inget hjälpte och jag vet helt ärligt inte hur många gånger jag bytt skola... Helt otroliga saker har hänt mitt liv och en kompis till mig sa att mitt liv är som en fantastisk bok som man bara inte kan sluta läsa och streckläser den utan att stanna, det är så spännande sa hon. Jag log och tänkte  ja om du visste hälften gumman. Mitt liv har varit så tragiskt och förstört mig så mycket. Det har hänt så mycket att folk rynkat på ögonbrynen, till och med alla psykologer och teraputer jag haft och sagt nee, Stephanie det kan inte ha hänt också, inte nu igen och varför häner allting bara jämt dig??
Jaa hade jag vetat det hade jag kanske kunnat förhindra det för allt jag varit med om önskar jag inte ens min värsta fiende...

Så för att återgå till överskriften, jag är inte dum ihuvvet för att jag inte vet vad Europas länder e jag hann/kunde inte lära mig på samma vilkor som ni! Jag vet dock väldigt mycket annat och är lite av en "expert" inom områden ni inte har en aning om ;)



Till något lite mer upplyftande jag har som vanligt ett hektiskt "schma" och min son vill ha mat så jag måste iväg men jag vill glädja er åt att jag fick sova ända till kl 10.00 idag utan avbrott, nja nästan jag vaknade inte pga min son iaf ;) Han somnade mellan 21-22 igår och vaknade inte en enda gång innan klockan hunnit bli 10.00 väldigt hungrig men han va glad!! <3 Nu sitter han och skrattar åt Play house Disney som han inte ens vet va det e ha ha hur kul som hälst! Ha en fantastisk dag hörni!

/Hej puss, ses!